TYSKLAND har länge beskrivits som Europas tillverkningsmotor.
Under 2015 exporterade landets företag varor till ett värde av rekordhöga 1,196 biljoner euro – en ökning med 6,4 % jämfört med från 2014 – och sysselsättningen ökade till 43 miljoner, den högsta siffran någonsin.
I december sade Robert E. Scott, ledande ekonom och direktör för handel och produktion vid Economic Policy Institute, att många andra industriländer inte står pall för konkurrensen från Asien, men att Tyskland faktiskt har ökat exporten till Kina och resten av Asien – trots att landet har bland de högsta lönerna i världen.
”Om högre löner skadar tillverkningsindustrins konkurrenskraft, skulle Tyskland ha större problem än USA, men det har man inte”, skriver han i en artikel för Economic Policy Institute.
Enligt de senaste siffrorna från Världsbanken står tillverkningsindustrin i Tyskland för 23 % av landets BNP, jämfört med 12 % i USA, 11 % i Frankrike och 9,4% i Storbritannien.
En mer ingående analys visar att Tysklands ekonomiska mirakel inte är en slump och inte heller beror på att man är ”på rätt plats vid rätt tidpunkt”. Det är en följd av deras arbetsmoral, en regering som ser tillverkning som en bra källa till sysselsättning och sund, hållbar ekonomisk tillväxt samt förmågan att producera varor av högsta kvalitet.
”Tyska företag är sällan billigast, men den överlägsna kvaliteten och prestandan hos deras produkter gör att de kan ta bra betalt och ändå vara framgångsrika exportörer”, skriver Charles W. Wessner, programdirektör vid rådet för vetenskap, teknik och ekonomisk politik (Board on Science, Technology and Economic Policy) som är en del av det amerikanska vetenskapsrådet, i en artikel i tidskriften Mechanical Engineering.
Den brittiska journalisten Justin Rowlatt, BBC:s korrespondent i Sydostasien tillbringade flera månader i Tyskland med sin hustru Bee och två av deras fyra barn för att försöka ta reda på vad som gör att Tyskland är så framgångsrikt. Många samtal med hans kontakter i Tyskland ledde till ett par viktiga insikter.
”En ung tysk kvinna som hade arbetat på ett kontor i Storbritannien var förbluffad över hur lite de anställda jobbade”, säger han.
”När tyskar pratar med varandra, pratar de om arbetet. I Storbritannien var alla inloggade på Facebook, skickade SMS och e-post till sina vänner och ringde personliga samtal.”
Justin arbetade för Faber-Castell, en av världens största och äldsta penntillverkare. Företaget drivs fortfarande av en direkt ättling till grundaren.
Och man är fantastiskt duktiga på det man gör.
”Hemligheten bakom de tyska framgångarna verkar vara att de fokuserar på en liten del av marknaden, men gör det på en global skala”, säger han.
Det stämmer väl in på Faber-Castell.
Företaget grundades för 255 år sedan av en möbelsnickare som till en början tillverkade pennor på sin fritid. Idag har företaget 14 fabriker och ungefär 7 000 anställda. Företagets produkter säljs i mer än 100 länder.
”Vi är ett typiskt ’Mittelstands’-företag”, sade Greve Anton Wolfgang Faber-Castell som drev företaget fram till sin död i januari 2016.
Tyskarna använder ordet ”Mittelstand” för de miljontals medelstora företag som sysselsätter en femtedel av den tyska arbetsstyrkan och som fokuserar på nischprodukter som säljs till höga priser runt om i världen.
Dessa familjeägda företag sträcker sig ofta flera generationer tillbaka och utgör stommen i den tyska ekonomin.” De är inte bara leverantörer till Tysklands multinationella företag, utan ofta själva exportörer.
Tom Peters, en amerikansk författare som skriver om företagsledningsstrategier, säger att ”Mittelstand”-företag är otroligt fokuserade.
”De ungdomar som går lärlingsprogrammet lär sig att målet är att vara bäst”, säger han.
Det finns en annan anledning till att det går så bra för de här företagen. Och det är Fraunhoferinstitutet, ett nätverk bestående av 67 statligt stödda forskningsinstitut med 23 000 anställda.
”Fraunhofer stöder ett ekosystem för innovation i tillverkningsindustrin som har hjälpt Tyskland att bibehålla sin ställning som exportjätte”, säger Shivakumar Sujai, innovationsspecialist vid National Academies i Washington, i en intervju med Wall Street Journal.
Fraunhoferinstitutet tillhandahåller förstklassig kortsiktig forskning till rimliga priser som mindre tillverkare annars inte skulle ha råd med. Dessa företag använder forskning för att kontinuerligt förbättra sina processer och produkter – och på så sätt ligga steget före konkurrenterna.
”Fraunhofer hjälper tillverkare att överleva ”svältåren” – den period som ofta inträffar i ett skede av produktutvecklingen där den potentiella avkastningen på investeringar är hög, men osäkerhet gör att företag inte kan investera tillräckligt i forskning och utveckling”, säger Michael Teiwes, PR-chef vid Fraunhofer.
Under de senaste 10 åren har professor Bernd Venohr, en tysk managementkonsult, arbetat med många världsledande, medelstora familjeföretag i Tyskland.
”De kallades ibland de ’osynliga mästarna’ men den allt mer transparenta globala ekonomin gör att de inte länge är osynliga”, säger han.
Venohr menar att dessa företag är framgångsrika eftersom de förstår att sund tillväxt och utveckling hänger samman med verkliga innovationer, och att det är värdet och inte priset som är viktigt för kunderna samt att anställda måste behandlas med respekt och inte ses som resurser ”som är lätta att ersätta”.
”Dessa viktiga ledningsprinciper gäller för alla typer av företag”, säger han. ”De må vara lätta att förstå, men de är inte alltid så lätta att genomföra.”
Hans senaste studie visar att runt 1 650 tyska små och medelstora företag var ledande eller bland de tre främsta företagen i världen i sin bransch.
Den amerikanska branschorganisationen Manufacturers Alliance for Productivity and Innovation menar att övriga världen kan lära sig mycket av Tyskland.
”Kvaliteten på deras lärlingsutbildningar som förbereder ungdomar för kvalificerade jobb i tillverkningsindustrin är beundransvärd”, säger Kris Bledowski, ledare för ekonomiska studier. ”Den tyska kulturen ser ingenjörskap och exakta vetenskaper som eftersträvansvärda mål inom utbildningen.”
Han tror inte att Tyskland påverkas nämnvärt av den ekonomiska avmattningen i Kina.
”Förra året uppgick Tyskland export till Kina till 97 miljarder dollar, vilket motsvarar ca 7,2 % av Tysklands totala export”, säger Kris. ”Tysklands investeringar i Kina är minimala jämfört med nästan alla andra länder i Europa, så effekten blir på det hela taget tämligen liten.”
Det kommer inte som någon överraskning för Justin.
”De tar inte sina framgångar för givet och jag tror att det är därför de är så bra på att fokusera på det långsiktiga”, säger han. ”Deras hårda arbete, effektivitet och ordningsamhet bygger på en känsla av gemenskap och ansvar mot varandra.”
Och de blickar mot framtiden.
Tyskland har lanserat ”Industrie 4.0”, vanligen kallat ”den fjärde industriella revolutionen”, med stöd av den tyska regeringen.
”Vi vill att Tyskland ska förbli en konkurrenskraftig global ekonomi med höga löner och vi tror att strategin i ’Industrie 4.0’ gör det möjligt”, säger professor Henning Kagermann vid tyska vetenskapsakademien.
Kris tror att Industrie 4.0, vars mål är att skapa morgondagens fabriker, delvis togs fram av rädsla för USA:s digitala revolution som började påverka tillverkningsindustrin.
”Det är sant att Tysklands initiativ och USA:s ”Industrial Internet”-koncept är besläktade, men har olika språk, traditioner och företagskulturer”, säger han. ”Men Industrie 4.0 handlar bara om Tyskland. Det finns inget europeiskt, internationella eller globalt över denna policy. Tyska skattepengar används för att hjälpa inhemska företag att konkurrera på den internationella marknaden.”
Han säger att USA:s projekt – även om det är baserat i USA – är öppet för alla som vill investera i framtidens industriella internet.
”Det är ett globalt projekt”, säger han.
INGET UTRYMME FÖR ATT SLÅ SIG FÖR BRÖSTET, SÄGER VCI
TYSKLANDS kemiindustri är fortfarande ledande i Europa – men de måste se upp så att de inte blir självbelåtna.
I ett pressmeddelande i början på 2016 sade den tyska kemihandelsorganisationen VCI:s ordförande Marijn Dekkers att efter en bra start på 2016, hade produktionen stagnerat, försäljningen minskat och arbetstillfällen försvunnit.
”Det är inte goda nyheter och prognosen är inte heller lovande”, säger han.
Tyskland står inför flera utmaningar, inklusive en avmattning på den globala marknaden, höga råvaru- och energikostnader samt Storbritanniens beslut att som första medlemsstat lämna den Europeiska Unionen.
”Det är för tidigt att göra en bedömning, men Storbritanniens beslut får sannolikt negativa effekter.”
Den senaste tidens händelser har hjälpt den tyska ekonomin, främst den fallande euron och de låga oljepriserna.
Effekterna har nu ”klingat av”, säger han.
Tysklands situation ser fortfarande bra ut jämfört med resten av världen.
”Vi har varit världsmästare i export i mer än ett årtionde; handelsöverskottet för kemikalier har fortsatt att växa och vi har den största kemiindustrin i Europa, med bred marginal”, säger han. ”Vi har fortfarande en stark utgångspunkt, men betoningen ligger på ’fortfarande’. På lång sikt finns det ett antal frågetecken kring om Tyskland kan försvara sin ställning i kemiindustrin.”
Tyskland måste se till att de inte förlorar sin konkurrenskraft, men det finns en risk att de håller på att göra det.
De främsta orsakerna anser han är de ökande antalet produktionsanläggningar i USA och Mellanöstern, stigande energikostnader i Europa, omåttliga EU-förordningar, förlust av företag i värdekedjan, brist på investeringar i Tyskland och otillräckliga incitamenten för forskning och utveckling.
”Tysklands industri kan inte på egen hand göra Tyskland till världsmästare i innovation”, säger han. ”Vi behöver stöd från den politiska arenan och vi behöver samarbete.”
I VCI:s senaste rapport, ”Den tyska kemiindustrin 2030”, som har sammanställts av Prognos AG, hävdas att de politiska beslut som fattas i dag påverkar framtida utveckling och investeringar.
Det som behövs för att skapa tillväxt är mindre byråkrati och ett klimat som främjar innovation.
”För att vi ska investera mer krävs en stabil planeringshorisont, särskilt när det gäller lagstiftning om energiförsörjningen”, säger Stephan Müller, chef på INEOS Köln.
