Kemi gör stor skillnad för den värld vi lever i, men kan den europeiska kemiindustrin, som direkt bidrar med ungefär 500 miljarder euro till EU:s ekonomi, få beslutsfattarna att lyssna på deras betänkligheter så att man kan konkurrera på den globala marknaden? Det får framtiden utvisa. Men tiden är knapp, förklarar Tom Crotty vid INEOS.
Europas ställning i världen är hotad. Den petrokemiska industrin, som direkt bidrar med 500 miljarder euro till EU:s ekonomi, står idag inför stora interna och externa utmaningar, men de behöver inte vara livshotande om EU agerar i tid, säger Tom Crotty, koncernchef vid INEOS.
”Europa har ett väldigt tydligt val, mellan nedgång och förfall eller positiv utveckling”, säger han.
Oavsett vilket val man gör kommer avgörandet att hänga på två saker: EU:s miljöpolitik för att minska koldioxidutsläppen och om man förmår att utnyttja sina egna resurser för att få ner de skenande energipriserna.
”Detta är de två största utmaningarna för EU”, säger Tom.
Europa är nu en av de dyraste platserna i världen för produktion av petrokemiska produkter. Mellanöstern är fortfarande, med liten marginal, billigast, men tack vare utnyttjandet av skiffergas håller USA på att gå ikapp.
”EU:s problem är att två av de stora handelsblocken i närheten har tillgång till mycket billigare energi”, säger Tom.
Och det syns.
Det kostar INEOS Olefins & Polymers i Frankrike dubbelt så mycket som i USA att producera ett ton etylen.
”Den amerikanska verksamheten är vår mest lönsamma och den europeiska verksamheten är troligen våra minst lönsamma om man gör en direkt jämförelse”, säger han.
Cefic, den Bryssel-baserade branschorganisationen, som är den europeiska kemiindustrins språkrör, tror att situationen kommer att förvärras i år innan den blir något bättre nästa år.
”Cefic förutspår en blygsam tillväxt på 1,5 procent nästa år”, säger Tom, som är en av Cefics styrelseledamöter. ”Det är blygsam tillväxt, men det är verklig tillväxt.”
Det som ligger bakom tillväxten är tillverkning av innovativa, miljövänliga och värdefulla produkter med hög kvalitet för marknader som kräver det bästa och inte nödvändigtvis det billigaste.
”Om man letar efter en specialplast för tillverkningen av en nyckelkomponent till en helt ny BMW frågar man inte efter vem som är billigast utan vem som är bäst.”
Det är detta som, hittills, har skyddat den europeiska kemiindustrin.
”Här har vi nyckeln till Europas framtid”, säger Tom. ”Utan detta skydd skulle Europa översvämmas av billiga kemiska produkter, men vi måste fortsätta att producera tekniskt avancerade produkter som det är svårt för konkurrenterna att kopiera.”
INEOS tillverkar en av dessa produkter. Företaget specialiserar sig på att tillverka polymerer som används i mjölkförpackningar i Frankrike. Plasten måste kunna stoppa kemikalier från att tränga in i mjölken.
”Detta är inte något en stor anläggning i Mellanöstern kan eller vill kopiera eftersom många av dem är för stora.”
Det finns inget utrymme att slå sig till ro.
Cefic uppmanar den Europeiska Kommissionen att inte ensidigt införa ytterligare miljökrav som inte gäller i resten av världen.
Man varnar att om EU försöker uppnå 2050 års miljömål ökar även energikostnaderna och innebär höjda skatter på koldioxidutsläpp. Detta i sin tur kommer att urholka konkurrenskraften och leda till att utsläppen helt enkelt flyttar till andra länder med minskade investeringar i EU-länderna som följd.
”EU måste se över sin miljöpolitik eftersom skärpta förordningar driver upp priserna och det har en enorm inverkan”, säger Tom.
Cefic delar den Europeiska Kommissionens mål att minska de globala koldioxidutsläppen, men man är inte överens om tillvägagångssättet.
”Att ensidigt införa miljömässiga föreskrifter kommer att leda till att produktionen av kemiska produkter i Europa läggs ned eftersom vi inte kommer att ha råd med det”, säger han.
”Det kommer inte att minska koldioxidutsläppen eftersom samma produkter fortfarande kommer att användas av Europas 350 miljoner konsumenter. Dessa produkter kommer helt enkelt att importeras från Kina eller andra liknande länder, vilket kommer att leda till ökade koldioxidutsläpp i samband med produktion och transport.
”I slutändan innebär detta att koldioxidutsläppen har ökat, men också att arbetstillfällen och välstånd i EU har gått förlorad”.
”Det är bättre ur ett miljömässigt och kommersiellt perspektiv att uppmuntra europeiska industrier att göra det rätta genom att utnyttja sin tekniska expertis för att skapa miljövänligare produkter”, tillägger han.
Tom säger att ett ton PVC som tillverkas i Kina med energi från kolkraftverk för närvarande släpper ut sju gånger mer koldioxid än ett ton PVC som tillverkas i EU, utan att ta med i beräkningar de koldioxidutsläpp det medför att transportera det.
”Det må vara ett extremt exempel, men det är ett exempel från verkligheten”, säger han.
Frågan är alltså: Lyssnar EU?
Generaldirektoratet för energi och Generaldirektoratet för näringsliv vid den Europeiska kommissionen lyssnar, säger Tom. Däremot är han inte så säker på att Generaldirektoratet för miljö som inför förordningarna gör det.
”Deras budskap är att EU måste vara en föregångare för resten av världen”, säger Tom. ”Verkligheten är dock att resten av världen inte följer efter. Europa tar täten och USA säger 'Vi ses. Vi tänker inte sabba vår industri eller vår ekonomi'”.
Tom säger att koldioxidskatter endast fungerar om de införs globalt.
”Det är riktigt att det bästa sättet att uppmuntra företagen att göra något annorlunda är att göra det för dyrt att göra det de gör nu. Det är vad koldioxidskatten gör, men i så fall måste alla göra det”, säger Tom.
”Om en koldioxidskatt införs enbart i EU kommer inte någon att bedriva sina industriella verksamheter i Europa. De kommer att flytta till Kina, Mellanöstern eller Amerika”.
Cefic beräknar att 9 % tillväxt behövs enbart för att den europeiska produktionen ska nå tillbaka till nivåerna innan nedgången 2008-2009, som ledde till att en av INEOS största konkurrenter gick i konkurs.
”Vi hämtade oss efter nedgången eftersom vi inte alls var lika beroende av bil- och byggbranschen som våra konkurrenter”, säger Tom. ”Lågkonjunkturen var svår för oss, men det var inte dödsstöten.”
Bortsett från hotet från koldioxidskatter är kemiindustrin också bestört över EU:s ovilja att tillåta utvinning av naturgas i skiffersten som i sin tur skulle bidra till att minska energikostnaderna för industrin och för konsumenterna i allmänhet.
”Du kan bara minska dina egna kostnader till en viss gräns och därefter kommer man till den energipolitiska frågan”, säger Tom.
”Jag vet att jag upprepar mig, men detta är en mycket viktig fråga för oss.”
INEOS ChlorVinyls anläggning i Runcorn i norra England använder för närvarande lika mycket ström som staden Liverpool.
Cefic förutspår att den europeiska kemisektorn, som sysselsätter 1,2 miljoner människor, kommer att möta tuff konkurrens igen nästa år från amerikanska producenter som drar nytta av billig energi och billiga råmaterial tack vare utnyttjandet av skiffergas i Amerika.
Som läget är nu är förutsättningarna för billigare energi i EU-länderna störst i Storbritannien.
”Det är ingen idé att försöka någon annanstans i Europa för närvarande eftersom motståndet är för stort”, säger Tom.
Trots protester i Storbritannien – såsom skedde i juli vid anläggningen i Balcombe i West Sussex – är den brittiska regeringen för prospektering av skiffergas och har lovat att kontrollen över viktiga, komplexa tekniska planeringsfrågor skall förflyttas från kommunpolitiker till Departementet för miljö-, livsmedels- och landsbygdsfrågor (Defra) och Miljöbyrån (Environmental Agency, EA).
Cuadrilla är ett av ett tiotal brittiska företag som har tillstånd att borra efter skiffergas.
INEOS, som behöver hitta en långsiktig lösning för tillgången till etangas för att driva företagets krackningsanläggning vid Grangemouth i Skottland, för samtal med alla dessa företag.
”Det är klart att vi vill engagera oss eftersom vi är en av kunderna, men frågan är: Vill vi vara ännu aktivare?”
”Vi vet att etangasen i Nordsjön nästan är slut nu och om vi inte hittar en annan gaskälla kommer vi att få svårt att driva krackningsanläggningen i Grangemouth efter 2017”, säger Tom.
I oktober meddelade INEOS att man planerade att investera 300 miljoner pund på en terminal vid Grangemouth för att kunna importera billigare gas från USA. Detta var en direkt följd av att personalen gått med på att stödja anläggningens överlevnadsplan.
Den skotska regeringen har även tillkännagivit att man kommer att ge ett bidrag på 9 miljoner pund för att finansiera terminalen och den brittiska regeringen har givit ett förhandslöfte om en lånegaranti på 125 miljoner pund även om Skottland skulle rösta för självständighet efter 306 års union med England i nästa års folkomröstning.
”Vi behöver allt stöd vi kan få”, säger Tom.
Sprickbildning synlig i Europa
USA:s förmåga att producera kemikalier billigt har redan fått stora följdeffekter.
Värst drabbade är Europas kemiindustri som till största delen använder råolja för att framställa samma produkter.
I en rapport publicerad av KPMG i oktober 2012 förutspår Mike Shannon, global chef för kemikalie- och prestationsteknik, att detta kan leda till störningar i ekonomin.
”Det kan leda till att mindre lönsamma anläggningar stängs och att vissa länder eventuellt blockerar amerikansk export för att skydda den lokala produktionen.”
Man kan nog hävda att detta redan har börjat i Europa, som nu är en av de dyraste platserna i världen när det gäller tillverkning av petrokemiska produkter.
I september meddelade Total att man planerade att stänga en förlustbringande ångkrackningsanläggning i Carling, Frankrike. Naftacrackningsanläggningen, som använder råolja för att framställa kemikalier har brottats med lönsamhetsproblem de senaste fem åren, kommer att stängas 2015.
Detta kommer knappast som någon överraskning för KPMG som 2009 förutspådde att 14 av de 43 krackningsanläggningarna i Europa skulle bli oekonomiska före eller under 2015 på grund av hård konkurrens från Mellanöstern, Asien och Amerika.
Samtidigt som detta sker letar amerikanska företag efter expansionsmöjligheter, som en följd av den stora tillgången på billig etylen och en avmattning i den inhemska efterfrågan.
USA är redan en nettoexportör av etylenderivat och volymerna beräknas öka kraftigt.