Världens ledande kemiföretag har som målsättning att tackla ett globalt problem, nämligen bibehållandet av världens naturresurser.
INEOS, AGA, AkzoNobel, Borealis och Perstorp, kemiföretagen i Stenungsund”, har som mål att senast 2030 tillverka plaster och kemikalier för bl.a. rör, golv, färger, kablar och tvättmedel utan att använda sig av fossil olja, kol eller naturgas i den mån det är möjligt.
För INEOS i Stenungsund, som är helt och hållet beroende av fossila bränslen, kommer detta att bli en tuff utmaning. Styrelseordförande för INEOS Sverige AB, Lars Josefsson menar att det är ytterst viktigt, inte bara för Sverige, men också för resten av världen, att använda förnybara bränslen för att motverka effekterna av klimatförändring.
”Det är en stor utmaning; vi vill hjälpa till att bygga en framtid präglad av effektiv resursanvändning och produktåtervinning”, säger han.
”Vi vill använda förnybara källor för att utveckla hållbara produkter.”
Kemiföretagen med de fem företagen i Stenungsund, anses vara en av världsledarna och de har redan säkrat avsevärd finansiering sedan de inledde satsningen Hållbar Kemi 2030.
”Om vi lyckas skulle det innebära en avsevärd miljöförbättring och förbättring av de ekonomiska framtidsutsikterna för vår region”, säger Lars.
”Vi vet att detta är möjligt att uppnå om flera aktörer såsom universitet, politiker och andra medverkande branscher arbetar tillsammans. Vi måste alla samarbeta.”
Kemiföretagen i Stenungsund har arbetat hårt sedan de lanserade sin vision och har sponsrats av bl.a. EU och flera svenska myndigheter.
Visionen är att bryta beroendet av olje- och gasreserver och att bli respekterade inom lokalsamhället.
De fem nyckelföretagen tror att Stenungsund om 20 år kommer att utgöra motorn i Västsveriges ekonomi och ett tillverkningsnav för miljövänliga kemiprodukter, i en omgivning där företag med likartade tankesätt kan frodas och utvecklas.
Projektet har utan tvekan redan börjat. Både INEOS och Borealis understödjer och främjar Stenas återvinningsplan som lades fram för några år sedan, vilket innebär att tusentals ton kabelplast kommer att återvinnas och omvandlas till nya produkter. Tusentals ton plast (PVC and PE) återvinns varje år.
”Före denna tidpunkt hade detta inte varit möjligt på grund av det höga metallinnehållet i materialet”, säger Lars.
Ett annat exempel är AkzoNobel, vars stora investering i forskning och utveckling har resulterat i ett vattenbaserat och effektivt smuts- och fettborttagningsmedel som innebär att mer än 97 % av vattnet kan återanvändas i biltvättar. De flesta nya biltvättar i Sverige utformas idag med denna teknologi.
”Energiförsörjning är ett annat viktigt område och ett pågående projekt syftar till att spara energi”, säger Lars.
”En fullständig analys som genomförts på plats av Teknikuniversitetet Chalmers, och som sponsrats av den svenska energimyndigheten, visar en stor besparingspotential för alla fem företagen. Den andra fasen har nu inletts för att påvisa hur man ska kunna förverkliga denna potential.”
Dessutom har kemiföretagen lanserat ett projekt för att främja plaståtervinning på sjukhus.
”På sjukhus använder man sig av mycket plast, som PVC”, säger Lars. ”Ett nytt konsortium som bl.a. består av Stockholms län, den svenska västkustregionen, flera universitet, Svenska Institutet, återvinningsbolag, PVC MedAlliance och INEOS, har inrättats*. Syftet är att etablera ett hållbart förvaltningssystem för medicinskt plastavfall genom nära samarbete mellan olika aktörer och fältprojektet.”
Ett annat projekt tillsammans med ledande svenska pappers- och massaföretag syftar till att utvinna förnybara råvaror från skog. Sverige drar nytta av att en stor del av landet är täckt av skog och har den tredje största pappers- och massatillverkningen i Europa.
På grund av minskad pappersanvändning är branschen idag tvungen att leta efter nya marknader.
Projektet Skogskemi understödjs av den svenska regeringsmyndigheten VINNOVA.
Projektet Hållbar Kemi 2030 har bl.a. erhållit stöd från Chalmers Teknikuniversitet, Sveriges tekniska forskningsinstitut SP, Göteborgs universitet, IVL samt universiteten i Luleå och Umeå.
”Vår vision, Hållbar Kemi 2030, har lett till ökat samarbete inom kemiföretagen och utgör en kommunikationsplattform för att sprida budskapet att kemi är nödvändig för att skapa ett mer biobaserat samhälle. Detta kommer också att vara viktigt då vi tar upp andra väsentliga frågeställningar med politikerna”, säger Lars.
Lars menar att tonvikten på året 2030 ger dem en tydlig fokusering i deras strävan att uppnå målet.
”Vi tror det är möjligt att uppnå vårt mål”, säger han.
*Läs mer om ”PVC Med Alliance” på www.pvcmed.org.