Idrottsvärlden har mycket att lära affärsvärlden
Att förstå hur arbetsteam fungerar och förbättra prestandan gäller inte bara inom idrotten. Här förklarar Dr Phil Hopley varför det är relevant för mycket av det vi gör varje dag.
Vinnare, oavsett om de arbetar på ett kontor, i en fabrik, ett kontrollrum eller är idrottare i världsklass är inte födda sådana, de görs till det.
En del människor förblir cyniska och det kan man förstå. De tycker att de inte har något gemensamt med elitidrottare och att elitidrottare inte har någon relevans för deras arbete eller hur de ska leda sina arbetsteam.
Men hur ofta tittar affärsledare på idrottsvärlden för att få inspiration som hjälper dem att förbättra sin egen och andras arbetsprestation? Ta en titt i Sir Steve Redgraves, Sir Clive woodwards eller Sir Alex Fergusons dagbok så hittar du svaret. De gör det mycket ofta.
Hur kommer det sig?
Är det en chans för stressade tjänstemän att komma bort från kontoret?
Lever affärsledare ut sina ouppfyllda idrottsdrömmar?
Eller är det så att elitidrottare kan ge insikter i en värld där det är viktigt att vara bäst på sitt område och det i sin tur är värdefulla lärdomar för företag?
Lyssna när idrottsmän pratar så får du övertygande bevis på hur planering, uttagning till ett lag, strategi, förberedelse, ledarskap, teamwork kopplat med hårt arbete är ryggraden i deras framgångar. Och vad som kanske är ännu viktigare är att lyssna på hur budskapet framförs, det är mycket inspirerande.
Sir Clive woodward, chef för British Olympic Association och tränare för laget som vann Rugby world Cup 2003 talar ofta om förmågan att ”tänka klart under tryck”. Sir Steve Redgrave, som vunnit olympisk guldmedalj fem gånger, skriver om ”mental disciplin och att övervinna en låg självkänsla”.
Vad båda visar är att vi alla bara är människor. Men många antar helt felaktigt att elitidrottare på något vis har skottsäkra sinnen och att de inte är som resten av oss.
Under årens lopp har mitt arbete med olympiska roddare, professionella rugbyspelare, fotbollsspelare i Premiership och utförsåkare visat mig att så inte är fallet.
Vad kan vi göra för att förbättra vår återhämtningsförmåga och vår arbetsprestation?
Med återhämtningsförmåga menar jag förmågan att hantera tryck, att återhämta sig och komma igen efter motgångar och varaktigt kunna arbeta på optimal nivå.
På en enkel nivå behöver vi fastställa gemensamma mål och koppla dem till det som är viktigt för oss personligen.
Vi klarar ofta av det första, men inte det andra. Det är därför vi missar tillfällen att bygga upp återhämtningsförmågan och utan återhämtningsförmåga är det mer troligt att vi blir stressade.
Om vi kan fastställa gemensamma mål och koppla dem till våra värderingar blir vi motiverade och tror på det vi gör och vart vi är på väg. Men förvänta dig inga snabba resultat eller framgångar, för så enkelt är det inte.
Först måste vi ta reda på vad det kan vara som står i vägen för att förbättra någons prestation. Oftast är det ett problem med hur någon tänker eller uppfattar saker och ting. Bra chefer kan vanligtvis upptäcka och handskas med problem i sina arbetsteam, men ibland behövs specifik individuell handledning.
Precis som i idrott behöver vi alla lära oss att hantera tryck, negativa tankar och känslor om vi ska kunna göra vårt bästa.
Kognitivt beteende tränar idrottare och chefer att vara fokuserade på uppgiften trots upplevelsen av svåra känslor samtidigt. Kognitivt beteende är att tänka beteendet. Träning hjälper dig att förstå tankar och känslor som påverkar attityder och driver beteenden.
I en idealisk värld bör chefer och ledare låta sina team utvecklas genom att ge dem kontroll och ansvar för vad de gör. Det handlar om att lämna ifrån sig kontrollen och ersätta den med stöd. De chefer som är för involverade leder i själva verket sina team på ett mikrosätt och det finns inget som gör slut på moralen snabbare, eftersom budskapet är att du inte tror att din personal kan göra sitt jobb ordentligt.
Släpp lite av kontrollen så minskar du inte bara stressen, utan du kommer också att se en förbättrad arbetsprestation.
Chefer frågar mig ofta om team som presterar för lite. Enligt min erfarenhet brukar saker förbli desamma om det inte finns en kultur av ärlig och respektfull kommunikation. När människor börjar tala öppet om vad de känner oro för, så kommer alltid frågan om kontroll upp.
Undersökningar av idrott och affärer visar klart att ju större kontroll och ansvar vi har för det vi gör, desto bättre arbetar vi. Det handlar om att lita på varandra och att lita på att andra ska leverera och nyckeln är att arbetsledare stöttar sitt arbetsteam och är säkra på att de kan leverera.
Strax före olympiaden 2008 i Peking tog ledningen för det brittiska cykellaget en ordentligt titta på sig själva. De insåg att de måste ändra sig och slutade att kontrollera idrottarna och skapade istället en miljö där idrottarna kunde växa och utvecklas. Det gjorde en otrolig skillnad.
Mycket har skrivits om ledarskap och att få ut mesta möjliga av ditt team, vare sig det är inom idrott eller affärer.
Det är intressant att se hur lite uppmärksamhet som lades på tränaren Jürgen Gröbler efter Storbritanniens fantastiska resultat i världsmästerskapen i Bled, Slovenien, där de brittiska roddarna vann 14 medaljer.
David Bolchover, medförfattare till ‘The 90-Minute Manager’, var en av dem som insåg den centrala roll som Jürgen spelade. Han beskrev honom som en tyst, försynt man som inte intresserade sig för strålkastarljuset.
Han skrev: ”Hans motsvarighet inom affärer är inte den karismatiska, mycket citerade vd:n som så älskas av medier, utan snarare en obesjungen mellanchef som ägnar sitt liv åt att locka fram den sista potentiella droppen hos de människor som han har till sitt förfogande.”
Är detta kanske ett exempel för alla affärsledare?